goldenmoonlight

Har ni någon gång känt att ingenting verkar vilja gå er väg? Det är nästan som att någon sitter och leker med olika knappar och styr vad som händer i ens liv...
Men så är det naturligtvis inte, ibland önskar jag att det var så enkelt. Okej, det här inlägget kan nog te sig en smula förvirrande för somliga men faktum är att jag känner mig sjukt förvirrad just nu, jag vet varken ut eller in...
 Varför ska allt vara så svårt? :/ Jag blir galen av att inte veta..men jag kanske är helt ute och cyklar...

Varför är det så svårt att läsa av vissa människor? Om jag bara kunde få en liten vink av att jag är inne på rätt spår skulle det genast kännas mycket bättre.


Är det ens någon idé att chansa?

Ja, jag vet att det var evigheter sedan jag skrev sist men faktum är att jag inte har haft någon dator till mitt förfogande. Av någon märklig anledning har datorskärmen varit lite ur form om man nu kan yttrycka sig så, därför har den varit på en visit till Tyskland fram och tillbaka för att nu vara i sitt rätta jag där det faktiskt går att urskilja igen vad som visas på skärmen.  


Den här månaden har först av allt innehållit träning och för det andra lite mer träning. För att tala klarspråk har jag med andra ord börjat träna minst 4 gånger i veckan. All denna träning har tagit på ens krafter och energi. Från att ha varit inaktiv till största delen av mitt liv där den dagliga träningen bestod av promenaden till och från bussen påväg till skolan  till att sedan ändra om på vanorna radikalt både vad gäller kosten och hälsan. Vilket sannerligen kroppen inte tackar nej till nu såhär i efterhand. Men vill man se resultat till sommaren är det bara att ge gärnet. Tur är väl att vännerna finns till hands för att peppa när motivationen börjar svikta. Det går lite lättare när man känner att man har någon som vill uppnå samma mål, då kan man kämpa tillsammans vilket utesluter att man kastar in handduken redan i första ronden.
Imorgon ska jag köpa ett  terminskort som räcker fram till sista Juni som ligger på runt 800 kr. Det med månadskort är inte ens att fundera på då det kostar 350 kr. Onödiga utgifter helt klart.

I förra veckan hade jag tid hos Pia, studievägledare, på höskolan. Vi pratade om mina planer på att börja läsa till hösten. Psykologprogrammet är min dröm men mina betyg räcker inte till då snittet för intagning ligger kring 2.0.
Vilket istället ledde till andra alternativet som är Socionomprogrammet. Det ser mer rimligt ut. Men det finns även ett tredje alternativ som jag sitter och grubblar på just nu... om jag ska ta en s.k. "Filosofie examen", där man plockar ihop ett program med ämnen utifrån eget intresse. Med det alternativet får jag möjlighet att läsa det jag är mest intresserad av, nämligen psykologi. Men nackdelen är att man aldrig kan bli psykolog utan att ha gått psykologiprogrammet. Istället får man ta sig in på sidovägar till arbeten som är snarlika. Men det är några saker som jag måste ta hänsyn till i mitt val av studier. Exempelvis vilka jobb som efterfrågas på arbetsmarknaden, möjliheten till arbete sedan så klart det viktigaste för att kunna fullfölja studierna hela vägen, återigen mitt intresse. Utan intresse kommer motivationen att svika efter hand. Det är bara ett antagande men jag tror att om man inte brinner för det man läser hur ska man då kunna finna någon betydelse i det man gör? Och i så fall vad resulterar det i, om inte självmissunnande? Jag tror att det viktigaste av allt är att göra det man gör för ens egen skull och inte för någon annan.


Som ni kanske märker i det här inlägget kan jag vara rätt djup i mina funderingar emellanåt,  haha... men nu insåg jag att folk som inte känner mig och läser detta kommer förmodligen få en ganska snedvriden bild av hur jag är som person men men...


Nu ska jag sluta vara så analytisk och göra i ordning någon typ av lunch. Det lutar åt "Fattiga riddare". Muuums :D






Ha de gott :)

I torsdags kom Cicci förbi på lite mat, vilket bidrog till att jag och Jossan gjorde paj för första gången. Ja, den blev super god! Efter maten gick syrran hem och kvar blev bara jag och Joss. Vi kikade lite på tv sen var det raka vägen i säng. På fredagsmorgonen gick vi upp tidigt för en gångs skull eftersom vi hade lite att ta itu med. Efter en dusch, en stadig frukost och en stressig springtur till bussen åkte vi in till city. Efter att ha varit där ett tag vände jag hem igen för att träffa pappa som för övrigt har vart på semester i Thailand i 16 dagar. O gissa om han är brun, joo man tackar. I den stunden funderade jag över varför man bor i detta s.k. land Sverige när det finns betydligt behagligare klimat bara en flygresa härifrån.

Fredagen var också lugn, jag gjorde middag åt farsgubben som var något trött efter flygresan sedan gick jag över till syster för att hälsa på lite. Det var trevligt faktiskt, vi blev en hel del folk; Jag, syster, Jim, Joss, Jonte och Öman.  :)
Lördagen tillbringade jag med Anna, Emelie, Tony med flera. Vi var hemma hos Tony och Emelie och hade det trevligt. Vi drack lite vin, lyssnade på musik, spelade spel, åt godis och pratade.

I går åkte vi och hälsade på mormor Maj ute i Högbo :) Syster övningskörde dit. Hon var duktig, men i en av kurvorna satt mitt hjärta förmodligen uppe i halsgropen, tror mamma blev lite småskakis där också ett tag...

Det är en sak att tänka eller säga att man ska göra något, men att faktiskt genomföra det is a totally different story. Man har själv många gånger funderat över att bara sticka iväg och prova på något nytt, skaffa sig rika erfarenheter inte bara utav platser och folk man möter på vägen utan av den klassiska men kanske viktigaste anledningen av dem alla. För att hitta sig själv.
Det folk oftast gör fel är att bara prata om allt de ska göra men de kommer aldrig till skott. Det blir bara tomma ord som inte har någon mening och får därigenom  ingen egentlig betydelse. Är det så att vi låter våra drömmar rinna ut i sanden bara för att vi inte vill ge oss ut på djupt vatten, där tryggheten, familjen och vännerna inte längre finns inom räckhåll?

Men vad vill jag med mitt liv? Det är nog en fråga som jag aldrig kommer ha ett slutgiltigt svar på, men just nu vill jag inget hellre än att mitt liv ska ta fart och att dagarna förgylls med något händelserikt. Kanske ska jag göra som alla säger; sticka iväg och plugga eller jobba någonstans. Byta miljö och stå på egna ben utan att ha någon att luta sig tillbaka mot så fort det blir motgång. För gör man det vet man lite mer om sig själv. Lite mer än någon annan gör.
Jag vill utvecklas, känna att jag gör något jag tycker är roligt och lärorikt, skaffa mig erfarenheter. "I want to be the best i can be" så enkelt är det, men det krävs lite jäklar anamma och en hel del mod för att komma dit men jag blir galen av att bara stå och stampa på samma ställe utan att komma någon vart. I guess it´s true what they say; det är bara en själv som sätter gränserna. Om jag bara lägger manken till vet jag att jag kan bli vad jag vill och komma hur långt som helst. Förutsättningarna finns. Men man måste ta steget.
Jag ska följa mina drömmar sedan får tiden utvisa var jag hamnar. När jag väl har gett mig ut i världen kommer det säkerligen visa sig att livet inte alls är vad vi först kände till om det, utan något helt annat. Något betydligt större.

LeMarc ur högtalarna, Jossan liggandes i soffan mitt emot och nynnar till "Ända till september", tekoppen halvtom efter brist på något att skriva. Det kändes en smula pinsamt när jag såg att sista gången jag skrev var ett tag sedan, men men...
På ett eller annat sätt brukar jag alltid finna min inspiration till att skriva, men just nu är det helt stilla. 

Hur som helst är det ett nytt år med nya möjligheter. 2008 har varit händelserikt, dock kanske mer åt de negativa hållet än mot det positiva men som jag ser det har jag även blivigt rikare på erfarenheter.

 
Igår tittade jag på " How to lose a guy in 10 days ".  Hur snygg är inte Matthew McConaughey i den filmen? Jo, nämligen hur snygg som helst!!! ;)

 

            Eller har jag fel? Skulle inte tro det :D

Den filmen får mig att tänka på USA. När jag var i Orlando, Florida såg jag den filmen för första gången vilket gör att den alltid kommer att förknippas med goda tider. För min resa i USA under 2 veckor var helt otroliga. Jag ska garanterat återvända dit igen. :)

Med det sätter vi punkt för ikväll, natti natti :)