One thing is clear...





Det kändes som att det låg i luften idag, det tunga och grå som ständigt trycker på, nästan som att det blir svårt att andas. Har ni någonsin känt att det inte finns något ni hellre skulle vilja göra än att kräkas? Jag vet, de låter hemskt, men det som är ännu värre är att även om jag bara vill kräkas på allt så går det inte, därför att jag inte kan göra något åt det.

Jag har upplevt det här traumat förr, men nu kändes det så annorlunda. Jag ska försöka mig på en någorlunda förklaring med jag ber om ursäkt om det är oförståeligt.
Men jag kan börja med att säga såhär; en person som står en nära, en person man ser upp till, ens förebild, har man vare sig man är medveten om det eller inne skapat sig en bild av. Exempelvis om hur personen är, eller den de framställt sig för att vara. Vad gör man när den bilden helt plötsligt rasar samman, när det visar sig att den person man trodde man kände visar upp en sida man inte visste fanns? En sida som man har haft aningar om men kanske inte velat se eller i över huvudtaget ta till sig. Hade jag kunnat svara på dessa frågor hade jag gjort det, men det kan jag inte. Jag känner mig bara så otroligt besviken, arg och ledsen. - Where do I go from here?

Det enda jag vill ha är en förlåtelse, en förklaring. Det är din tur nu, du får ta första steget så är det bara. Jag orkar helt enkelt inget mer...



One thing is clear
, people tell lies to make it through the day.

It's been a tough year on hearts, it still is...





Jag älskar dig mormor Maj, krya på dig och bli bättre nu! <3  

How a resurrection really feels...

I kväll finner jag ingen ro att skriva, delar med mig av några tänkbara citat så länge.

Här är några citat som jag tycker säger en hel del om hur saker och ting är, eller snarare hur dem är utan att vi har något med dem att göra. Eller i grund och botten har alltid våra val betydelse, för även om mina val inte alltid påverkar mig kommer de forma eller ha betydelse för någon annan. Men om vi nu skulle besluta oss för att göra något åt situationen, skulle vi ta den chansen? Eller skulle vi stå och se på när allt sker framför våra ögon, vare sig vi vill det eller inte?  -Tänk efter...


" Did we keep trying to get in, as if we were somehow destined to be there? Or did the shot take us by surprise? Just think, you could be a part of someone else´s life and not even know it. "



" Sometimes you have to step outside of the person you've been, and remember the person you were ment to be. The person you wanted to be. The person you are. "



Take Care! ;)

In spite of personal consequences

Kylan börjar bli påtaglig vid det här laget. Det är just de här stunderna som gör oss påminda om att värmen kommer att dröja, kanske något för länge. Hur som helst känns dagarna numer som ett timglas, ni vet när sekunderna går och sanden bara fortsätter att rinna, utan någon egentlig betydelse.
Men idag kändes som en sådan dag som kom att ha betydelse, kanske just av den anledningen att den innehöll något som gjorde skillnad i vardagen. Jag såg några avsnitt av One Tree Hill till att börja med, som fick mig att börja fundera lite kring olika saker. Återkommer till det senare. Emelie tittade förbi en stund sedan åkte vi iväg till min syster och hälsade på henne ett tag. Vi hade en del att prata om vi tre, vilket är sig likt. Det kan vara riktigt roligt att tänka tillbaka på saker eller stunder som alla delar, som man kan skratta åt och alla vet att just den stunden kommer att finnas kvar. Lääänge.

Annars är det lite saker i rullning för tillfället. På torsdag ska jag på jobbintervju, spännande. Hoppas turen vänder!

Nu tillbaka till min tankeställare, angående livet. Några väl valda ord av J.F Kennedy.

John F Kennedy said that; " the courage of life is a magnificent mixture of triumph and tragedy. A man does what he must in spite of personal consequences, in spite of obstacles and dangers and pressures and that is the basis of all (human) morality..."

 



Life In A Glass House

Hej allihopa!

Det var ett bra tag sedan sist, nästan 3 veckor. Jag kan egentligen inte komma på någon bra anledning till varför jag inte har skrivit, har helt enkelt inte blivit av. Vad har hänt under dessa 3 veckor? Jo, det har blivit en hel del jobbsökande. Jag har fått in foten på ett ställe nu, vi håller tummarna för att det ska gå vägen.
Under den senaste tiden har jag varit mer och mer med Josefina, en vän sedan några år tillbaka. Det känns jätte bra att hålla kvar gamla vänner och komma dem ännu närmre. Jag har även spenderat lite tid med pappa, han bjöd mig på lunch vid Läkerol Arena, riktigt bra måste jag säga. För er som ännu inte har provat på lunchen där är det ett måste, super gott! Mums :) Utöver det har jag under senaste veckan hjälpt mamma och Janne med flytten, det blev mycket packning men det hör till. Huset är bara sååå läckert, troligen det hätigaste i kvarteret om man vågar vara lite fräck! ;)



Fredagen blev lugn, hjälpte till med flytten sedan blev det middag hemma hos mormor. Vi såg idol och småpratade om lite allt möjligt.
I helgen firade vi Jossan (Josefina), som har fyllt 19. Smaskig tårta, fin bål o härligt folk, det kunde inte bli bättre än så!



En lite för hastig rörelse och den var inte längre hel. En vit ängel som betydde något mer än vad den såg ut för världen...


            CAN YOU FEEL THIS?






(Sandra, Jag, Amanda och Jossan)

RSS 2.0